Pensionär?

Min rygg gör ont.
Min nacke gör ont.
Mina armar gör ont.
Mitt näsben gör ont.
Min högsta önskan imorse var att bara få ligga kvar och begrava mig under täcket föralltid.
Istället måste jag jobba mig igenom en seg skoldag och sedan berätta för Tina (ridskolechefen) vad som gick fel.
"Hej Tina! Igår, gick det väl rätt så bra. Bättre än jag trodde iaf! Första rundan trillade jag av och andra stannade jag ut mig. Men bättre lycka nästa gång, eller hur?
Så, får jag åka till ponnyallsvenskan och tävla med då?"
Förlåt för extremt tråkig ironi.
But it's the truth......

Men nu ska jag cykla till skolan!
Mitt ljus på dagen - för att man inte ser det någon annanstans genom alla gråa moln - är att jag kanske, kanske, slipper idrotten för att jag är i ett stort behov av en rullator.
Kanske, kanske att jag får det...

Hoppas att ni får en ljusare dag än jag!
(Och rörligare)

Kram

Nybro

Idag har varit en lång dag.
Jag vaknade vid tio i sex och sedan har dagen varit i fullgång tills nu.
-För er som inte vet- så tävlade jag idag på Nybro Ridklubb.
Det gick inte bra.
Ihelvete rent utsagt.
Men på något sätt var det kul iaf. Adrenalinet som pumpar när man jobbar hårt för att ta sig igenom banan och allt planerande innan. Outfiten t.ex. eller att fixa iordning hästen.
Själva hoppningen gick ju dåligt, eller nej. Mer än dåligt, idag. Men jag fick iaf beröm av många för Nicos välskötta hovskägg. De glänste och flög i vinden! Haha!
Jag och Thea jobbade hårt igår för att få dem vita.

Men jag tänkte att för er som är lite intresserade så kan jag skriva hur det gick och var i båda klasserna idag:
Första klassen: Var en LD som man kallade den för på den gamla goda tiden och dete var en clear round.
Hur lätt som helst, tänkte jag men nej.
På framridningen jobbade jag mest på att få honom mjuk och uppmärksam. Speciellt i galoppen då han lätt tappar energin.
På framhoppningen sen var han bra. Ungefär så som jag ville ha honom. Dock kunde han varit mer uppmärksam, men skit samma liksom. Nico hoppar väl alltid? Eller?
När vi kom in på banan då så hoppade jag första och andra hindret. Han hade inte den energin jag ville ha på honom men hoppade gjorde han iaf.
Men sedan på det tredje hindret, en oxer som det var lite uppför i, i med att det var gräsbana, så började han tveka och då - av reflex - drev jag fram honom.
Bad idea.
Då istället blev han lite för lång och la i bakåtväxeln. Så han stannar med bakbenen, som åker fram och vips. Han sitter ned, och jag ligger på backen med en 350 kilos häst i bakåtvikt framför mig. "Snälla Gud. Gör så att han inte trillar bakåt. Snälla, snälla?", typ så tänkte jag. Tack och lov så kom han upp på fötter igen, men med en hov i sidan på mig. Jag hade honom inte på mig, men det hade min tröja. Så brodden var ungefär en halv centimeter ifrån min midja och så hade den stuckit hål igenom min skjorta.
Ja, ungefär så här var min första start.
Inga tårar faktiskt.
Men så grymt besviken på mig själv.

I andra klassen: Så tänkte jag nya tag. Nu vet jag ju vad jag inte ska göra iaf.
Så jag börjar värma honom och önskar genast att det var en dressyrtävling istället, haha! Han var mjuk och uppmärksam! Wiiie!
Sen börjar jag hoppa fram också och han är mycket mer framåt nu. Kontrollerad, inte lång och med energin. Toppen!
Så jag hoppar kanske sex språng och sedan med lite skrittpauser så går jag in på banan.
Han tappar lite utav energin, men är fortfarande uppmärksam så jag kör på. Första och andra hindret går bra. Sedan får jag ett stopp på tredje då han blir lite för lång och tappar energin. Så om igen och med ett litet konstigt helikoptersprång så kommer vi över det med, och fyran och femman.
Nu kommer det sjätte hindret då.
Två stopp, och jag är utesluten...
Toppen.
Han tappade energin totalt och blev super trött. När han stannade första gången på det sjätte så hörde jag hur han verligen flåsade.
Så denna gången blev det ett par tårar.
Så konstigt det är egenligen.
Självförtroendet, så svårt att bygga upp, men så extremt lätt att rasa.

Så var min tävlingsdag på Nico.
Fan att jag inte rider bättre.
Det jobbigaste var att det kändes som om det var jag som sabbade för honom och inte han för mig.
Planen var ju att jag kanske skulle tävlat honom på allsvenskan till hösten, men fortsätter det såhär så går jag och begraver mig i källaren. hihi --> (ingen humor överhuvudtaget)...
Men jag kanske ska åka till Åkerbo den 4/7 och hoppas på bättre resultat.
Jag slänger in en bild på mig och Nico på Otto-träningen.
Om någon tog kort på tävlingen i helgen så skicka!

Idag hoppas jag på en bra dag.
Dock kunde kanske vädret ha varit bättre, men,men.
Ska först gå i skolan, två lektioner (och en glömd musikuppgift....).
Sedan ska jag på e-val och rida, hoppa! Hoppas bara jag får Nico!
Ikväll på min riktiga lektion ska vi rida program, LB:2 för mig. Lite nervös här nu då... Haha!

Tänkte slänga in lite bilder på mig och Nico sedan Otto-träningen i söndags. Jag kan berätta lite om vad vi gjorde och sånt då med, hihi!

Men nu ska jag cykla genom -troligen- motvind. Så puss så länge!

Jag vill fantisera, leva och vara.
Jag vill forsa fram och ta det jag vill utan att behöva se mig om.

Jag vill vara det jag inte är.

Jag vill skriva så bra så att det man läser blir en annan värld.
Jag vill stå upp för mig själv och våga vara den jag är.

Jag vill veta vem jag är.

Jag vill göra något annorlunda som ingen annan "normal" som jag gör.

Jag vill vara bättre än någon på något.
Dominera i något.

Jag är för lagom.
För mycket av orden "mitt emellan"

Det är inte så många som ens vet vem jag är.

Sofia

Bara ett namn.

Så fånigt.
Det säger inte en sak om vem jag är.

Men jag är inte otacksam över något av det jag har i mitt liv.

Min familj
Mina vänner
Mig själv

Mitt liv

Men ändå suger det här tafatta begäret efter mer.
Hela tiden.

Jag önskar att jag var nöjd.
Att jag inte hela tiden önskar efter mer.


Men det är mänskligt att ha behov.

Vad man än ser eller hör så vill alla ha mer, vara mer.

Jag med.

Jag vill få.
Ha.
Ta.
Ge .

En massa verb.

Det är vad vi gör.

Och jag vill göra mer.


Kanske är det därför som det alltid börjar klia i fingrarna när man har suttit stilla för länge?

Man vill göra något.

Något viktigt.


Vi människor vill synas, höras, bemärkas och betyda.
Att bara lyckas med något litet i vardagen gör oss nöjda.

Vi törstar efter betydelse och uppmärksamhet.

Jag med.


Alla människor vill något.
Mindre saker, större saker. Det har ingen betydelse.

Bara vi får märkas.
Bara vi får höras.

Vi är ju trots allt inte mer än människor.
Vi har våra behov.






Lite halvkonstigt, men vem har sagt att jag är normal? Haha.
Hoppas det är värd mödan att läsa....

Puss!

Jag har en toppenvän.

Hon lyssnar, förstår och bryr sig.
Och på något sätt vet hon också alltid vad jag tänker/tycker och hur jag känner mig.
Något slags sjätte sinne antar jag, haha!
Jag är väldigt dålig på att skriva vad jag tycker och tänker i ord om någon, så Eyla jag hoppas du förstår iaf för annars skulle jag inte lita på dig så mycket som jag gör.
Du är bäst helt enkelt.
Du hjälper mig att bli den, vad ska man säga? Den jag vill vara.

Så... Ja.
Jag älskar dig Eyla.
Puss!

Soligt - snart - sommar väder!

Jag har laddat upp mig fullt med D-vitamin idag i solen! Kan inte beskriva min enorma glädje av sommaren!
Det luktar nyklippta gräsmattor, blommor och syrener överallt!
Me love.
Så min dag idag har varit ganska perfekt faktiskt. Att sluta kl.14.00 i skolan gjorde inte dagen sämre precis heller!

Kort inlägg, men ni får överleva!
Puss

Trött med huvudvärk och smått illamående

Usch!
Ingen toppendag precis.
Första dagen i skolan efter "lovet" och jag kunde inte sova så slutade med att jag la mig i mammas säng eftersom att hon inte är hemma. Då kunde jag äntligen somna.
Så min dag resulterade i trötta ögon och en massa gäspar.
*Gäsp*

Annars har skoltimmarna flytit på utan att ens behöva öppna blocket och hugga tag i pennan på en enda lektion (!)

1:a lektionen : svenska, läste hela lektionen
2:a lektionen : idrott, orientering.
3:e lektionen : NO, sexualkunskap. Diskutioner
4:e lektionen : engelska, film Juno

Det var ungefär min dag utan några speciella undantag någonstans.

Puss!

Lite ändrat på designen

Jag ska kanske börja komma igång att blogga igen (alla ropar yeees!)
Haha!
Som ni kanske ser så har jag ändrat lite färger och teckensnitt på layouten, inget speciellt men kände för lite förändring.
Planerar att lägga in en ny header också men gud vad jag inte fastnar på bild alls längre (!)
Ingen, jag menar det, ingen bild blir bra. Hade tänkt att bara ha en liten bild och inte ett helt collage på min kommande header men än så länge så kan inte kameran och jag sammarbeta.
* Suck *

Hoppas mitt tillfälliga glapp framför kameraduken försvinner snart.


Idag har jag konfirmerat mig färdigt.
Nu är verkligen allt med konfirmationen avklarat!
Jag hoppas ni kan känna min lättnad genom mina hysteriskt nedtryckta utropstecken!!!
Vi hade en normal gudstjäns på en timma och sedan var vi klara.
Så resten av min dag har bara bestått av TV tittande och lite pianospelande.
Haha!
Jag unnar mig alltid en "slappisdag" när jag känner att jag förtjänar det.
Imorgon måste jag nog trots allt ta tag i lite skolarbete.
Mest läxor.

Puss!
/Sofia

hej

jag och eyla ligger och skrattar + dammsuger varann.
Jag har förresten konfiremerats idag! Tummen upp!
Så jag har fått lite presenter, mest smycken.

Nu ska jag gå.
Hejdå.
Haha.

Mer än en månad sen sista inlägget, ooooopps!

Förlåt för skituppdatering, men jag får väl erkänna att bloggning inte är något för mig.
Men vem vet någongång kanske jag kommer igång igen(?) Thihi!

Men nu ska jag gå och bada för att imorgon konfirmerar jag mig! (Äntligen)

Pusshei!